Vattenbehållare
Vissa rapporterar att deras sköldpaddor blir lugnare av att vara i en behållare som inte är genomskinlig.
Christoffer Sjöholm: "Jag täcker alltid alla sidor förutom framsidan med aluminiumfolie (matta sidan in). Ökar ljuset markant. Ok, det ser kanske ej sådär extremt snyggt ut, men djuren gillar det."
Under akvariet läggs en tunn frigolitskiva.
Om akvariet står på en metallbänk, exv aluminium ska en 2 cm tjock träskiva; plyfa eller snickarskiva, ej spånskiva, lika stor som akvariet, läggas under akvariet. På träskivan läggs en frigolitskiva.
Vilken akvariestorlek ska jag välja?
Några exempel på minsta tillåtna mått från Jordbruksverkets bestämmelser L80 , på sid 45 är:
för en 16-20 cm lång sköldpadda är minsta tillåtna vattenyta 0,6 kvm. Det motsvarar exvis ett akvarium som är 50 cm brett och 1,20 m långt eller 60 cm brett och 1 m långt. Minsta tillåtna vattendjup är 30 cm, men för att få det behöver akvariet vara högre.
för en 21-30 cm är minsta tillåtna vattenyta 1 kvm, vilket motsvarar exv ett 2 m långt och 50 cm brett akvarium eller 1 m långt och 1 m brett.
Men större är som sagt bättre.
Landdel
Ur L80, kapitel 10:
"8 § Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattensköldpaddor ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så stor att alla sköldpaddorna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet."
Det är bra om landdelen görs så stor att temperaturvariation möjliggörs. Man kan exv bygga en extern landdel, landakvarium med en ramp från vattenakvariet.
Extra landdel kan utgöras av flytande barkbitar till små sköldpaddor.
Stora rötter exvis som sticker upp ur vattnet kan vara extra landdelar.
Har man honor behöver de ha djupt grävbart substrat exv sand eller sand/torvblandning på land så att de kan lägga ägg, vilket de kan göra även om de inte träffat en hane. Saknar de äggläggningsplats kan de drabbas av värpnöd, vilket de i värsta fall kan avlida av. Även hanarna av vissa arter trivs med grävbart substrat på land.
Angående substratdjupet på äggläggningsplatsen, citat av några experter, sedan är det upp till var och en att avgöra hur pass mycket säkerhetsmarginal man vill erbjuda honan så att inte värpnöd uppstår pga för grunt substrat, tänk på att det är generella råd; viss honor kan behöva djupare substrat, andra grundare:
Xaver Wapelhorst: För små vattensköldpaddsarter som Chrysemys picta dorsalis eller mysksköldpaddor (Sternotherusarter) ska substratet vara 15-20 cm djupt. För större sköldpaddor som rödörad (Trachemys scripta elegans) eller Pseudemysarter ska det vara 30 cm. En regel är att substratet ska vara så djupt som ryggsköldslängden på vattensköldpaddan./Xaver Wapelhorst
Nadine Gill: Ehrenfeld (1979) beräknade djupet av boet för en given sköldpadda genom längden av de fullständigt utsträckta bakbenen, efter att vippandet av skölden var medräknad, men i allmänhet ska ett substratdjup på 3/4 av ryggsköldslängden vara lämpligt.
Uwe Geissel rekommenderar ett substratdjup på äggläggningsplatsen som är 1,5 gånger ryggsköldslängden för mysksköldpaddor (Sternotherusarter).
Marie Bartholdsson: "Ett tips är att om man har sköldpaddor som gillar att gräva på land så är det uppskattat om man har relativt djupt substrat så de verkligen kan gräva ned sig. Mina Reeves-honor vill gärna gräva ned sig helt."
Christoffer Sjöholm: "Jag använder ogödslad torv som landdelssubstrat, lätt att hålla vid rätt fuktighet och lätt att leta ägg bland. Om sköldpadder spenderar ovanligt mycket tid på land så är det ofta ett tecken på att de antingen vill gå i någon form av dvala, eller om det är honor att hannen/hannarna är på dem för mycket. Om det senare så håll könen sepererade utom vid parning så löser det sig."
Bottenmaterial
Ur L80, kapitel 10:
"9 § Vattensköldpaddor, av arter som i vilt tillstånd gömmer sig nedgrävda i sjöbottnen, ska i vattnet ha en mjuk botten, av finkornig sand eller dylikt, i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal."
Christoffer Sjöholm: "Jag kör bara med sand till lädersköldpaddor, annars använder jag gamla bok- och eklöv, de bryts ner sakta och bidrar med humus till vattnet (vattnet håller sig rent längre), sköldpaddorna verkar gilla att gömma sig och gå och rota bland dem, använder även ofta torv, men förstår ifall folk ej vill ha det i sina akvarier, då sikten blir väldigt dålig."
Elsäkerhet
Se till att inga elsladdar finns inom räckhåll för sköldpaddorna. De kan gnaga på sladden och få ström i sig, vilket i värsta fall kan leda till att de avlider.
Fyrkantiga hårdplastrännor med lock finns att köpa på Kjell o co bl a. Dessa är lämpliga att lägga elsladdarna i.
Belysning och värme detta avsnitt är under omarbetning
Alger gynnas av ljus bl a, ett sätt att motverka alger är att ha flytväxter som minskar ljuset för algerna. Men samtidigt behöver sköldpaddor av de flesta arter möjlighet till mycket ljus för att må bra, för att få ett starkt immunförsvar, för att vara aktiva. Det är viktigt att sköldpaddan har möjlighet att söka skugga exvis i form av bon, grottor, rötter, vattenväxter.
Belysning och värmelampa ska vara släckta under natten rent generellt - undantag finns exvis vid viss sjukdom.
Mot landdelen eller landdelarna riktas en värmelampa som helst ger både UVA och UVB-ljus där temperaturen rent generellt bör vara 40 grader rakt under lampan på landdelen. Mysksköldpaddsarten Sternotherus minor minor ska enligt en källa ha ca 29-34 grader på solplatsen. Kolla upp för respektive art hur varmt det bör vara på solplatsen. Temperaturen kan varieras om man går en årstidsvariation av klimatet.
UVB-ljus behövs för att sköldpaddan ska kunna bilda vitamin D3 som behövs för att den ska kunna tillgodogöra sig kalk bättre ur födan (belysning som endast ger UVA räcker alltså inte, det ska innehålla både UVA och UVB!)
Animalisk föda innehåller vitamin D3, men enligt min mening bör man efterlikna den naturliga miljön så gott det går och erbjuda UV-ljus till vattensköldpaddor, det finns i deras naturliga miljö och sköldpaddorna är anpassade till det.
Frances Baines, UV-guiden skriver: "Om man använder uv-rör och värmelampan saknar UVB ska lysröret placeras rakt ovanför den varma solplatsen eftersom syntesen av D3 sker i den varma huden av sköldpaddans exponerade ben, nacke och huvud när den solar. UVB går inte igenom skölden!"/Frances Baines
Viss information säger att sköldpaddor trivs med om de får gå in och ut ur uv-ljuset efter behov. Detta talar alltså för att uv-ljus från en lampa är bättre än från ett lysrör som täcker hela akvariet.
Marie Bartholdsson: "Mina vattensköldpaddor har verkligen ett utpräglat solbeteende under Powersun-lampan, som jag tidigare bara observerat när de är utomhus i dammen.
De spenderar också definitivt mera tid på land med en bra lampa än med en dålig eller ingen lampa, och tid på land är inte bara solning utan ger också ex mera torktid för skalet som kanske kan ha sin inverkan i sig på god hälsa."
Värmelampor:
Värmelampor som ger både UVA- och UVB-ljus:
Alla Lucky Reptile Bright Sun är vattenstänksäkra till en viss punkt enligt tillverkaren men obs, tål inte stora vattenstänk.
Lucky Reptile Bright Sun Desert - 35, 50 eller 70 Watt. Färgtemperatur ca 6000 K.
Lucky Reptile Bright Sun Jungle - 35, 50 eller 70 Watt. Färgtemperatur ca 4000 K.
Lucky Reptile metallhalogen-lampor Bright Sun
Solar Raptor 70 Watt. Tillverkaren säger att lampan är spray-säker men inte splash-säker. Den borde vara OK att ha ovanför en vattensköldpaddstank.
Solar Raptor från Econlux
Värmelampor som endast ger UVA-ljus:
Dessa lampor kan kombineras med en UV-kompaktlampa (lysrörslampa) som även ger UVB.Lamporna riktas mot samma solplats.
exv ZooMeds Turtle Tuff Halogen Lamp Denna lampa är vattenstänksäker men man måste montera den med en vattenstänksäker - splash-proof - lamphållare/armatur för att den ska vara stänksäker.
Keramiklampor
Värmen från keramiklampor tränger inte ner så djupt som värmelampor som ger UVA och UVB och IRA. Enligt en återförsäljare värmer keramiklampor endast upp huden. Det verkar otillräckligt för växelvarma djur. Jag rekommenderar dem inte.
Elsteins keramiklampor ger ljus (osynligt för oss) med våglängder mellan 3-10 mikrometer. Elstein IPT keramiklampa ger ljus mellan 2-10 mikrometer.
Infraröd strålning delas in i IRA, IRB och IRC. IRA har våglängd 0.7 - 1.4 µm, IRB 1.4 - 3 µm,
IRC 3 - 1000 µm (1 mm).
Armaturer för värmelampor:
Värmelampa 777 - IP X4
uppdatering kommer angående denna armatur - hur vattenstänksäker den är.
Stor strålvärmelampa samt Värmelampa NP - IP X4Nordpost - se under Gris/Lampor.
Följande klassningar finns gällande Skydd mot inträngande vatten:
IPx0 Inget skydd. Normalutförande.
IPx1 Skydd mot droppande vatten. Droppskyddad.
IPx2 Skydd mot droppande vatten vid en lutning av 15°.
IPx3 Skydd mot strilande vatten. Strilsäker
IPx4 Skydd mot överstrilning. Sköljtät med vatten.
IPx5 Skydd mot vattenstrålar. Spolsäker.
IPx6 Skydd mot tung sjö.
IPx7 Skydd mot inverkan av kortvarig nedsänkning i vatten. Vattentät
IPx8 Skydd mot långvarig nedsänkning i vatten. Tryckvattentät.
Dagsljusrör/lysrör:
Tål en del vattenstänk men armaturen måste vara vattenstänksäker eller lägg fästställena i ändarna under glas.
Lysrör med beteckningen 965 = färgtemperatur 6500 Kelvin. Finns i belysningsaffärer, Biltema mm.
Repti Glo 2.0 lysrör ger en aning UVB (för lite) är en bra dagsljusbelysning. Repti Glo 2.0 finns i zoohandeln.
Life Glo finns för T5-ramp kan också rekommenderas som dagsljusbelysning - färgtemperatur 6700 K. Life Glo finns i zoohandeln.
Ett annat dagsljusrör i zoohandeln är Tropic Sun® 5500K Daylight.
UV-lysrör:
Tål en del vattenstänk men armaturen måste vara vattenstänksäker eller lägg fästställena i ändarna under glas. UVB går inte igenom glas.
Lysrör som ger UVA och UVB:
Arcadia D3+ 12% Reptile och ZooMed Reptisun 10.0 kan rekommenderas.
Frances Baines: Vid förnuftigt solningsavstånd - minimumavstånd som jag personligen föreslår är 15 cm (15,2) ovanför sköldpaddans rygg och ett absolut maximumavstånd av 30,5 cm - tillhandahåller Arcadia D3+ och Reptisun 10.0-lysrör UVB som är likvärdigt i skuggan under en solig dag i England./Frances Baines.
UV-röret ska placeras rakt ovanför solplatsen eftersom det krävs värme för att sköldpaddan ska kunna bilda D3. Frances Baines, UV-guiden skriver: "Som med alla fluorescerande lysrör ska de hängas ovanför sköldpaddan, inte nödvändigtvis för att UVB-ljuset kan vara skadligt, utan för att blicken mot ljus som skiner rakt i ögonen är stressande (som att köra bil vid solnedgången) och med tiden kan skarpt ljus som skiner in i ögonen, särskilt i de synliga blå våglängderna, vara skadligt för retina (åtminstone hos människor)."/Frances Baines
Armaturer för lysrör:
En lysrörsramp/armatur som ger mycket ljus är modell T5. Dock finns det i skrivande stund inga uvlysrör i modell T5. T5 är lätt att hänga upp. Därmed inte sagt att det inte finns T8-ramper som kan vara lätta att hänga upp. Observera att man måste köpa särskilda lysrör som passar till ramp T5! T8-rampen är helt OK också men ger mindre ljus än T8.
Reflektorer ökar ljusstyrkan.
Kompaktlampor för dagsljus:
Tål en del vattenstänk men ska monteras med vattenstänksäker armatur.
Repti Glo 2.0 kompaktlampa som ger en aning UVB (för lite) är en bra dagsljusbelysning.Fler lampor kommer.
Kompaktlampor för UV-ljus:
Tål en del vattenstänk men ska monteras med vattenstänksäker armatur. UVB går inte igenom glas.
Följande lampor är testade 2006-2009 och ger INTE uvb-strålar med för kort våglängd, de har fått bra testresultat.
Lucky Reptile Compact UV Sun: mer info kommer. Finns hos Reptillagretoch Flodströms Akvarie- & Zootillbehör
Namiba Terra Replux UV-Plus D3. UVA 30%, UVB 8 %. Finns hos Reptillagret
Arcadia D3 Compact Reptile Lamp 7% UVB,
Arcadia D3+ Compact Reptile Lamp 10% UVB: Finns hos Akvarielagret
Artikel om risker
Viss uv-belysning, främst vissa kompaktlampor, med högt UVB kan ge ögon- och hudproblem hos reptiler inkl. sköldpaddor Hälsorisker med viss uvbbelysning
Artiklar om ljus och belysning:
Henry Brames: Aspects of Light and Reptilian Immunity
Henry Brames: Man bör kombinera olika typer av belysning. "Belysning är inte en lampa utan en process."
Info om UV
Vattenvärmare
Hur varmt det bör vara i vattnet beror på vilken art man har och om man gör en årsvariation av vattentemperaturen för att efterlikna artens naturliga miljö. Det bästa är om man slipper använda doppvärmare då de ibland slutar fungera o vattnet exvis kan bli för varmt. Kolla temperaturen regelbundet för att se att doppvärmaren fungerar som den ska om du behöver använda en.
Christoffer Sjöholm: "Eftersom skalisar gillar ljus så är uppvärmning med belysning en bra idé, har mestadels använt det, men om det är arter som vill ha det ännu varmare än vad jag får upp det till med hjälp av ej allt för extrem belysning så använder jag mig av en doppvärmare."
Värmelamporna som används för uppvärmning av vattnet samt lamphållarna bör vara vattenstänksäkra. Se under Belysning och värme för tips på "splash proof" värmelampor. Keramiklampor som endast ger infrarött ljus kan användas för att värma upp vattnet.
Doppvärmaren bör vara okrossbar eller i något slags skydd, exv galler så att inte sköldpaddorna kan skada sig på den.
En okrossbar doppvärmare är Rena Smart Heater
Christoffer Sjöholm: "Det bör vara lätt att själv fixa ett skydd av tex perforerad plåt."
Det finns doppvärmare med diverse skydd att köpa.
Marie Bartholdsson: "Mina värmare är inte av en typ som man sänker ned helt under vatten, så sladden är ovan ytan. Men har man problem med stora paddor med starka käkar som biter i sladd och annat så kan man skydda sladden ex genom att sätta in den i en uppsågad elledning (sådant där vitt plaströr). För stora paddor som kan simma hårt emot och kanske spräcka en värmare kan man använda en väl fixerad bur runt värmaren eller som en barriär mot ett hörn där värmaren sitter. Buren kan bestå av ex kompostgaller eller annat plastgaller."
Filtrer- och pumputrustning
Inget filter kan vara en ersättning för delvattenbyten. Överskott av nitrat exv kan bara bortföras genom vattenbyten. Växter använder nitrat som näring, de förbättrar alltså vattenkvaliteten.
Uwe Geissel har flera exempel på biologiska filter man kan göra själv:
Uwe Geissels biologiska filter
Om man vill ha en tystgående pump lär Eheim vara ett relativt tyst märke.
Christoffer Sjöholm berättar: "Jag är lite speciell och kör utan filter, men jag har tidigare använt en del filter så jag kan ge lite tips. Externt filter brukar bli smidigast och ge bäst resultat, använd en kraftig variant, finns bra för utomhusdammar, filtrera inte bara bort större orenheter utan använd filter med biologisk rening med.
Filtrer- och pumputrustning ingår normalt i samma system.
Det varierar mellan arterna hur starkt strömmande vatten de lever i. Försök efterlikna den naturliga miljön.
Väldigt få arter om några behöver strömmande vatten, jag har få gånger hittat skalisar i starkt strömmande vatten, normalt håller de sig i sakta strömmande eller stillastående vatten, i floder odyl hittar man dem oftast i bakvatten. Så jag rekommenderar att man ej sprutar ut vattnet för snabbt, det är dock ofta nödvändigt med stark pump, så man får rikta utflödet mot en hörna med lite sten odyl.
Torvfiltrering: Jag torvfiltrerar allt mitt vatten. Jag häller varmt vatten genom ett tjockt (använder ca 20 cm) lager ren torv utan gödning, torven ska vara av god kvalite, under torven har jag vanligt filtervadd. Vattnet får då en färg av svagt te odyl. I vattnet finns nu en massa humussyror som binder näringsämnen i vattnet till svårlösliga kollagener som sedimenteras på botten, de verkar även bakteriedödande och även svampdödande. Jag tillsätter också i vattnet en kultur av bra bakterier odyl som jag ursprungligen fick från några övergödda dammar, de har dock nu varit i kultur ett bra tag. De bryter med ner näringsämnen. Till de skalisar som ej direkt äter upp dem har jag även stora mängder växter, mestadels vanlig andmat (Lemma minor) som snabbt förökar sig och därmed binder näring, jag "skördar" regelbundet. När man fått systemet att funka behöver man väldigt sällan byta vatten, beror lite på hur pass stor och slafsig skalisen är, men jag har tex kört kar med myskisar utan vattenbyte i flera år, jag hade då även guppy i vattnet som jag använde som indikatorer på vattenkvaliteen, om de såg ut att trivas visste jag att skalisarna ej hade något problem. Jag har aldrig problem med skalröta odyl."/Christoffer Sjöholm
Filtrertunna av Jonas Svensson
Ett filtreringsätt som jag har provat till dammen ute som jag tycker är riktigt spännande och som skulle kunna funka bra till sköldpaddorna är en filtreringstunna fylld med
ett lager större stenar(gärna lavasten)
ett lager med grus (gärna lavastenskross)
ett lager sand
och till sist planterat i sanden har vi snabbväxande vattenväxter som vass, smalkaveldun m.m
Har man tillräckligt med plats för något sådant så tror jag stenhårt på det.
Man pumpar in vatten lägst ner i tunnan, jag har en slang som går ner till botten, så att vattnet sipprar upp
genom stenarna, gruset och till sist sanden och växtrötterna för att se´n rinna ut ur tunnan längst upp.
Eftersom flödet inte ska vara för stort genom tunnan så behöver man ingen superpump. Jag har en billig pump som jag
dessutom satt så att det mesta vattnet inte går via tunnan utan bara cirkulerar vattnet för att inte få stillastående
ytvatten. Från tunnan leder jag tillbaka vattnet till dammen.
Till min damm är det den enda rening jag har förutom växterna i dammen och det har fungerat utmärkt,
över förväntan faktiskt.
Här finns en bra skiss och förklaring på hur det fungerar Garden Aquaticas filtrertunna
Utrustning för vattenbyten
Har man bara lite vatten att byta klarar man sig med en slamhävert där bottenslammet och vattnet sugs ner i hink. Man fyller häverten innan vattenbytet med vatten så får man ett självflöde från akvariet, vattnet rinner i riktning mot den lägsta punkten.
Tips från Henrik Eketjäll:
"Har man mycket vatten att byta så kopplar (typ Gardenakoppling) man en slang direkt på lämplig vattenkran (badrummet brukar vara att föredra pga närheten till golvbrunn eller toalett), sen fyller man hela slangen med vatten, stoppar ner slangen i karet (spolar lite vatten till så man får ut all luft).
Sen är det bara att ta loss slangen från kranen och lägga ner den vid golvbrunnen så fixar det sig utan att man behöver suga eller kånka hinkar.
När man sedan ska fylla på nytt vatten så är det ju bara att koppla slangen på kranen igen och fylla upp.
Komplettera slangen från badrummet med en avklippt PET-flaska i "akvarieänden"
Efter att man har satt i gång häverten så kan man föra PET-flaskan upp och ner i gruset utan att det följer med i slangen."
Man kan även sätta fast själva "slamklockan" från slamhäverten i änden av slangen för att suga upp slammet.
Marie Bartholdsson: "Ytterligare ett tips för tömning av akvariet vid vattenbyten är att koppla en slang till pumpen och pumpa ut vattnet t ex till golvbrunn i dusch eller liknande. Men det kräver förstås att man har en pump med lämpligt munstycke. Min damm står ju på golvet så där kan jag tyvärr inte använda mig av hävert-effekten."
Gömställen
Sköldpaddorna behöver tillgång till gömställen.
Några exempel:
Rötter, stenar (obs, risk för att glaset går sönder), halverade lerkrukor, korkbark (kan även fungera som extra landdel), vattenväxter - odlas separat, läggs i lite efterhand.
Christoffer Sjöholm: "Jag använder ett "standard"-akvarie för mina vattensköldpaddor med en fastlimmad tegelsten på botten och oftast en tegelpanna som går från tegelstenen till landdelen, skalisarna brukar gömma sig därunder, använder också ofta bok och ek-löv i vattnet som de gömmer sig ibland, speciellt har jag det till kinonsternider. Halverade större lerkrukor är även bra om de behöver extra skydd, tänk på att det dammar mycket när man skär till dem med vinkelslipen. Jag har även oftast fastlimmade halverade krukor som sticker ner några cm i vattnet, däri har jag i torv planterat växter som ofta hänger ner i vattnet, beroende på hur glupska skalisarna är, det ger med lite skydd, använder oftast ampellilja och vattenfikus."
Tips på helt miljövänliga elbolag. Elförbrukningen bidrar inte till den globala uppvärmningen, klimatförändringen.
------------------------------------
Uppdateringar:
4/11 2011: Solar Raptor tillagd under Belysning/Värmelampor som ger både UVA och UVB.
2/11 2011: Värmelampor som ber både UVA och UVB är tillagda - fler uppdateringar kommer.
29/10 2011: Några lampor under Värmelampor är borttagna.
28/10 2011: Uppdateringar under Belysning/Armaturer för värmelampor, värmelampor, dagsljusrör/lysrör,
22/5 2010: Uppdateringar om keramiklampor.
------------------------------------
http://www.skoldpaddormedmera.se/vskputrustning.html