Inledning
Bells ledsköldpadda, Kinixys belliana är en av de vanligaste sköldpaddsarterna i djurhandeln. Tyvärr är det övervägande flertalet av de exemplar som erbjuds till försäljning importerade, vildfångade djur som har visat sig svåra att etablera i fångenskap. Det är en måttligt stor afrikansk sköldpadda med vuxna som mäter upp till 22 cm och väger upp till 2 kg. Vuxna manliga exemplar har en mycket längre svans än honor. De föredragna livsmiljöerna för Bells ledsköldpadda är savann och gräsmark. Eftersom dessa områden kan uppvisa stora säsongs(årstids)förändringar/variationer vad gäller nederbörd och temperatur, kan aktiviteten hos sköldpaddorna vara begränsad till speciella tider på året. I Sydafrika exempelvis kan Bells ledsköldpadda bli inaktiv under de kalla vintermånaderna maj till och med septemper. Sådana årstidsmönster är troligen viktiga för att lyckas med uppfödning av arten i fångenskap.

Att välja ut en sköldpadda
En frisk ledsköldpadda ska kännas tung och fast, ungefär som en ekvivalent vattenvolym. En sköldpadda som känns lätt eller ihålig är troligtvis uttorkad eller felutfodrad. Ledsköldpaddor kan vara väldigt skygga så tålamod och varsam behandling är nödvändigt för att tillåta inspektion av huvudet och ben. Ögonen ska vara öppna och klara, eller skall öppnas inom flera sekunder av initialt hanterande. Ögon som är svullna eller förslutna kan indikera uttorkning eller conjunktivitis. Näsborrarna ska också vara klara. Någon nasal utsöndring ska väcka misstanke om en möjlig andningsinfektion. Huden ska inspekteras grundligt efter fästingar, kvalster, svullnader eller sönderslitningar. Skalet kan ha varierade skador, några kan vara gamla och läkta och andra kan vara aktiva skadeområden. Om möjligt ska munnen på sköldpaddan öppnas och tungan och gommen utvärderas efter tecken på infektion. Om sköldpaddan bajsar under undersökningen utvärdera avföringen efter blod, slem, maskar eller diarré. Slutligen, om omständigheterna tillåter, erbjud sköldpaddan några föredragna matbitar (se nedan) för att uppskatta aptiten.

Acklimation
Efter förvärv kan det ta veckor eller månader för ledsköldpaddor att bli inrättade. Det är bäst att husera nyförvärvade ledsköldpaddor individuellt. Initial husering bör vara en enkel karantän-inhägnad så att avföring, urin och matintag kan övervakas noggrant och för att tillåta enkel rengöring och desinfektion. Glasakvarium 1) och plastlådor fungerar bra, och bör vara åtminstone fyra gånger längden och två gånger bredden av sköldpaddans längd 2). Ett simpelt substrat av rivet tidningspapper eller pappershanddukar tillåter enkel övervakning och enkel rengöring 3). Ett gömställe, hus, bo måste tillhandahållas eftersom de flesta ledsköldpaddor är tillbakadragna initialt och verkar fara illa om de är konstant exponerade. Temperaturen bör sträcka sig mellan 29 och 32 grader C under dagen och 23 - 26 grader under natten 4). Värme tillhandahålls bäst genom ovanifrån lysande glödlampor, men kan stödjas med keramiska värmelampor. ..... Värmeplattor är inte till någon nytta för landsköldpaddor enligt författarens mening. Några Bells ledsköldpaddor vill sola under värmelampor, medan andra verkar ogilla starkt ljus. Rollen av ultraviolett ljus inom sköldpaddshållningen är kontroversiellt men fluorescerande ljus som tillhandahåller UVB-ljus kan vara till nytta 5).

Bells ledsköldpadda verkar mest aktiv och har färre ögon- och andningsproblem om de hålls vid 60-90 % fuktighet. Fuktighet kan åstadkommas genom sprejning flera gånger dagligen, eller täcka övervägande delen med plastskynke som lämnar öppningar för värmelampor och ventilation 6).

Bells ledsköldpaddas naturliga diet inkluderar både växter och djur såsom fallfrukt, gräs, sniglar, insekter och andra ryggradslösa djur. Författarens nykomlingar har ofta accepterat jordgubbar, cantaloupemelon och daggmaskar som deras första matposter. Det kan ta flera veckor för en nyanländ att börja äta regelbundet. Om dålig aptit består kan medicinsk uppmärksamhet behövas. När man först erbjuder mat är det bäst att observera på avstånd eftersom många ledsköldpaddor kommer att dra sig tillbaka om den mänskliga betraktaren upptäcks. Alternativt kan sköldpaddan utfodras i sitt gömställe (hus, bo). Friskt vatten ska alltid erbjudas i en grund skål som är tillräckligt stor för hela sköldpaddans längd. Ledsköldpaddor dricker ofta stora mängder vatten.

När väl sköldpaddan accepterar en eller två matposter regelbundet bör den gradvis omvändas till en balanserad kost. Genom att grundligt blanda ny mat med tidigare accepterade matposter kan även envisa exemplar omvandlas. En komplett diet för Bells ledsköldpadda bör inkludera calciumrika, gröna bladgrönsaker såsom maskros, klöver, escarole, cikoria, kål etc; en hög fiberkälla som färskt gräsklipp (undvik pesticider och bensinspill), alfalfa- eller timotejhö; en variation av frukter och grönsaker; och animaliskt protein såsom daggmaskar, pinkisar (musungar) eller en högfiberhundmat. Kommersiella sköldpaddsfoder kan också erbjudas med måtta 7). En varierad kost är nödvändig för att undvika näringsbrister. Ett pudercalciumtillskott (foderkalk) kan strös på maten flera gånger i veckan, och ett multivitamintillskott kan ges flera gånger i månaden 8).

Permanent inhysning, hållning
När Bells ledsköldpadda väl är etablerad på en bra kost och är parasitfri så kan den placeras i en mer naturlig miljö. Om den hålls i grupper så måste tillräcklig yta och flera gömställen (hus, bon) tillhandahållas för individuella sköldpaddor för att de ska kunna komma undan från varandra. Barkmull kan tillhandahålla ett visuellt tilldragande substrat, och sköldpaddorna verkar tycka om att gräva 9). Se till att matplatserna är designade så att oavsiktligt intagande av substrat förhindras 10). Gullrankor 11) plantor är estetiskt tilltalande, kan tillhandahålla fuktighet och synliga barriärer och är säkra att äta.

Alternativt och föredraget kan utomhusinhägnader användas om klimatet så tillåter. De måste vara lämpligt designade eftersom Bells ledsköldpadda kan vara utmärkta klättrare och grävare. När de hålls utomhus har författaren observerat att Bells ledsköldpadda är mest aktiva vid gryning och skymning, de drar sig tillbaka till skuggiga områden den mesta tiden av dagen. Den enda middagsaktiviteten har observerats efter regnskurar.

Förebyggande hälsovård och sjukdomar
Bells ledsköldpaddor är ofta svårt parasiterade. Om så, är en grundlig utvärdering av avföringen hos veterinär nödvändig. Ett avparasiteringsprogram bör etableras, och ledsköldpaddor behöver ofta förlängd och upprepad behandling för att fullständigt utrota parasiterna. För väldigt sjuka djur kan mer omfattande tester och behandling bli rekommenderade. Djur som har slutat äta, har utsöndringar från näsan, viktminskning, diarré, kräkningar eller svullna ögon eller lemmar bör tas till veterinären.

Översättarens kommentarer:
1) Välventilerat
2) Se under sköldpaddor, djurskydd i vänstermarginalen för minsta tillåtna mått i Sverige
3) Detta substrat ska vara endast under karantänstiden, sedan bör det vara en blandning av jord och sand som tillåter sköldpaddan att gräva ner sig helt och hållet.
4) Temperaturen bör försöka efterlikna de naturliga förhållandena under de olika årstiderna.
5) UVB-ljus är nödvändigt för att sköldpaddan ska kunna bilda vitamin D3 och därmed lättare kunna ta upp kalk ur födan.
6) Se upp för brandfara med plastskynke. Fukt kan även skapas med hjälp av luftfuktare, en fuktad tvättsvamp i innertaket av bona, fuktiga frottéhanddukar ovanpå taket till bona samt en gräsplätt (med rötter) som planteras i substratet och vattnas regelbundet så att den håller sig grön.
7) Födan bör efterlikna den naturliga födan så gott det går. Daggmaskar, snäckor, sniglar, insekter är bättre än hundmat. Vilda växter är bättre än grönsaker. Pre Alpin Testudo (PAT) uppblötta pellets och torrt fibre rekommenderas av översättaren.
8) Sepiaskal bör alltid finnas som kalktillskott. Foderkalk som kalktillskott. Nutrobal rekommenderas som multivitamin- och mineraltillskott.
9) Till sköldpaddsarter som är grävande ska ett substrat med ett djup som minst motsvarar sköldpaddans höjd tillhandahållas i hela buren, lämpligast är jord/sandblandning som även tål fukt och kan erbjuda ett varierat mikroklimat. Dessutom kan gräsplätten planteras i jord/sandsubstratet (50/50 jord/sand).
10) Som underlag på matplatsen kan t ex lerfat eller skiffersten användas.
11) Om gullranka (pothos) för människor: "Alla delarna av växten kan ge allvarliga besvär om de äts. Kontakt med saven kan ge hudirritation." Bäst är att ta in en gräsplätt med rötter som planteras och vattnas regelbundet. Bäst placering är längst bort från värmelampan.

Artikel översatt från ARAV - Bells Hingeback

Hem

---------------------------------------------------
http://www.skoldpaddormedmera.se