Översättarens kommentar: När ordet landsköldpaddor nämns i texten så avses goffersköldpaddor.
---
4. Vad är en Goffer(Gopher)sköldpadda?
En Goffersköldpadda är en reptil. Dess släktingar är ormar, ödlor, sköldpaddor, alligatorer och krokodiler. Den är inte en amfibie (grodor och salamandrar är amfibier). Den har en hud som känns som läder med fjäll. Ryggraden (ryggbenet) på en landsköldpadda är faktiskt en del av skalet. Skalet är en del av landsköldpaddans kropp. Dess fötter är elefantlika med tånaglar. Dessa fötter är väldesignade för grävande och de kan flytta, röra sig ganska fort när deras kroppstemperatur inte är för kall. De är "kallblodiga" 1) vilket innebär att de behöver en extern, yttre värmekälla för att upprätthålla sin inre kroppstemperatur. Av denna anledning ser man dem ofta sitta och sola vid öppningen av sin håla.
Landsköldpaddor lever på land, inte i vattnet. De kan ses dricka eller ligga i blöt vid en pöl eller dammtillfälligtvis. Landsköldpaddor är som "kor med skal", de är herbivorer, huvudsakligen växtätare. En goffersköldpadda får sitt namn från sin vana att göra en håla. Det finns ett fullständigt annorlunda djur, ett däggdjur som kallas pocket gopher vilket gräver igenom de sandiga områdena i sydväst. Pocketgophern gräver tunnlar, äter rötterna av plantor och travar upp koniskt formade högar av sand vilka ofta beströr en betesmark eller vägkant likt jättemyrstackar. Dessa jordhögar är ofta misstagna för goffersköldpaddors hålor. Den pälsbeklädda lilla pocketgophern och goffersköldpaddan kan båda leva i samma habitat, men aldrig i samma hålor.
5. Hålan
Landsköldpaddor gräver vanligen sina hålor i områden där de får bra sol (20 - 40 % himlavalvstäckning) under en bra del av dagen. Normalt är de i öppet läge eller grävda vid basen av en rot, stock, staketrad (fencerow), t o m vid kanten av en byggnadsgrund. Man brukar se hålan troligtvis innan man ser sköldpaddan.
Landsköldpaddan gräver hålan så djupt ner som nödvändigt för att nå grundvattenlagret. Längs med kusten, brukar hålan bara vara några feet 2) lång eftersom vattenlagret är nära ytan. I fallet med sandkullar kan den vara lång och djup. Den djupaste vi har grävt fram var 60 feet (18 m) lång och 23 feet (ca 7 m) djup men dessa ringlade sig bakåt och framåt som en spiral ned till vattenlagret. Den genomsnittliga hålan är vanligtvis 30 feet (9 m) och 6 till 15 feet (1,80 till 4,50 m) djup. I typiskt sandig jord kan en landsköldpadda gräva 9 feet (2,70 m) på en dag. Sanden föses ut framför hålan för att forma en halvcirkulär "gom". Denna sand som förs upp från vattenlagret är ofta rik på mineraler och stimulerar ny planttillväxt som tjänar som välsmakande godbitar för landsköldpaddan. Många andra djur delar hålan med landsköldpaddan. Hålan är som ett "lägenhetshus" för många viktiga ryggradsdjur och ryggradslösa djur.
Hålan måste skyddas från att bli kollapsad och omsorg behövs så att folk och fordon inte faller in i eller kollapsar hålan. Det bästa sättet att undvika detta är att sätta staketstolpar (fence posts) eller störar på varje sida av öppningen till hålan. En stör omkring 15 feet (4,50 m) bakom hålan (om hålan är djup nog) kan hjälpa till att förhindra att folk på fordon kollapsar hålan. Om den är kollapsad, kan sköldpaddan vanligtvis gräva sig ut, särskilt om kollapsen är nära öppningen. Om mer än 4 eller 5 feet (1,20 eller 1,50 m) av hålan har kollapsat, då är det klokt, med ett riktigt tillstånd, att försöka gräva ut en del av hålan. Det kan ta veckor eller t o m månader för landsköldpaddor att gräva sig ut, beroende på tid på året och andra faktorer.
Bädden eller den uppgrävda jorden (the spoil) framför hålan är viktig och används till solande, socialiserande och äggläggande (se reproduktion (jag har inte hittat någon text om reproduktion/översättarens kommentar)). Landsköldpaddan kan, där bädden är tillräckligt stor, dricka från skyfallsflödet (sheet flow) under rikligt regnande. (heavy rains). Regnet som faller från toppen av bädden och hålan brukar rinna ner och samlas i hörnet av hålan i en smal ström. Landsköldpaddan som använder en fot till att dämma upp vattnet kan sänka sitt huvud och dricka dess mängd (drinks its fill) på bara 20 sekunder.
Kom ihåg att det vanligtvis finns mer än en håla per landsköldpadda. Landsköldpaddor kan också dela en håla med varandra särskilt under vårparningstiden och tillfälligtvis under hösten. Å andra sidan, kan landsköldpaddor ha från en till sju hålor som de använder av och till. Om du har en håla på din tomt så har landsköldpaddan troligtvis en annan någon annanstans, kanske på andra sidan staketet.
6. Föda
Goffersköldpaddor uppbär två typer av födo-beteende; frossande på gräs eller selektivt ätande av örtartade växter. Landsköldpaddor använder både sitt luktsinne och sin syn till att lokalisera foderväxtarter. Landsköldpaddor har inte tänder men använder sin saxlika näbb att snappa åt sig blad eller slita upp små plantor fullständigt ur marken. De sträcker ut sin tunga något när de för födan in till munnen. Detta kan vara enda tillfället man ser att de har en tunga. När de testar om de ska ta en tugga, böjer, lutar de ofta huvudet nedåt så att näsborrarna är direkt över plantdelen och tar en djup "sniff". Ibland luktar de även flera gånger eller verkar faktiskt krossa plantan mot marken (kanske bättre för att frigöra luktsammansättning) och luktar noggrant innan de bestämmer sig för att ta en tugga.
Landsköldpaddor på tomter eller betesmarker brukar leta upp och föda sig på Bahia, St. Augustine och andra ickeinhemska gräsarter. De brukar faktiskt äta dessa i samma områden om och om igen. Dessa områden kallas födoområden (foraging areas) och kan bli försvarade av landsköldpaddan som använder det. De kan äta gräset nästan ner till ytan av marken. När de väl fått gräset så lågt, fortsätter de att beta av de unga grässkotten. De gör det eftersom det är den mest näringsrika och smältbara delen av gräset.
De äter också en stor variation av huvudsakligen bredbladiga inhemska, ursprungliga (native) gräs. Vi har observerat dem föda sig på 19 arter i sandkullehabitat. Igen så väljer landsköldpaddorna ofta de späda bladen och då vanligtvis toppändarna. Åtskilliga människor i det förgångna har konstaterat att trådgräs (wire grass) är nödvändigt för landsköldpaddor att använda för hälsosamt födointag och att ju mer wiregräs desto bättre. Detta var indikerat därför att de studerade avföringspellets och inte vad som faktiskt åts av landsköldpaddorna. Det finns inte några studier som bekräftar detta antagande vad vi känner till. Närvaron av wiregräs indikerar ofta ett hälsosamt sandkullesamhälle där det brukar finnas plantor som landsköldpaddor tycker om att föda sig av, men områden där wiregräset är för tjockt (mer än 40% marktäckning) har faktiskt mindre tillgänglig föda för goffersköldpaddor. Landsköldpaddor verkar bara äta de mer späda skotten av wiregräs och de torrare wiregrasstjälkarna när mer önskvärd föda inte är tillgänglig.
Att äta örtartade växter är en fullständigt annorlunda metod av födointagande än det kolika slukandet av gräs. Landsköldpaddan går omkring och tittar och luktar på olika plantor och även delar av plantor. När de väl finner den planta de vill ha, kan de äta hela den, eller välja ut blad, eller blommor, knoppar, eller frukter. De kan, brukar bara äta den arten, ev exemplaret (species) av planta en gång och kanske aldrig mer igen under året. Deras födovanor är mycket komplicerade. Vi har nu observerat födointagnade av mer än 400 växtarter.
Landsköldpaddor i genomsnitt äter en gång var tredje dag. De brukar inte dricka på upp till 10 dagar. Ätutflykter varar vanligtvis i omkring 40 minuter och inträffar vanligtvis en gång om dagen, när vädret är lämpligt, under våren, vintern och hösten. Detta är vanligtvis antingen före eller efter dagens hetta under vår och höst och när det är tillräckligt varmt under vintern. Under sommaren, äter de vanligen under sen morgon och före solnedgången. Sällan har goffersköldpaddor setts äta på natten. I reservat, parker och mer begränsade ö-omgivningar har ätande observerats inträffa åtskilliga gånger under dagen i 20 minuter upp till 2 timmar när landsköldpaddan flyttar sig i och ur solen för att hålla kroppstemperaturen så att den inte stiger för mycket.
Studier om landsköldpaddors ätande har avslöjat en del grundläggande information om hur landsköldpaddor lokaliserar sin föda och om vilka växtfamiljer och arter de föredrar. Några av de tidigaste studierna vi gjorde på tidigt 1970-tal tittade på redan tillgänglig landsköldpaddsavföring (fast avföring). Detta tillhandahöll information om några växtfamiljer som hade intagits söm föda och avslöjade åtminstone en del om det som passerade genom matsmältningssystemet. Landsköldpaddsavföring är generellt gjord av osmältbar volymmassa som barr (pine needles) frön, bladstjälkar och delar av gräs. Fekala (avförings-) studier berättar dock inte för oss vilka delar som landsköldpaddorna faktiskt har matsmält och använt som mat även om kombination med observation av vad som har intagits och analysen av vad som kom ut kan vara väldigt upplysande.
Vi tillbringade tid med att observera landskölpaddor ätande i en variation av habitat och registrerade vad de åt. Några studier utförda över de två senaste decennierna räknade faktiskt antalet tuggor som landsköldpaddor tog av varje växtart. På 1980-talet fotograferade vi och videoinspelade hundratals timmar av landsköldpaddors ätande. Individuella landsköldpaddor identifierades och följdes ungefär från soluppgång till solnedgång för att avgöra deras matvanor och matpreferenser. Vi identifierade också landsköldpaddors födoområden (foraging areas), använde GPS för att kartlägga födoområden och kunde känna igen tecken av sköldpaddors ätande på specifika växter.
Vi genomförde en serie växt-tvärsnittstudier i landsköldpadds-födoområden och använde uteslutande, utestängande, inrutade jordlotter för att avgöra vilka växtarter som sköldpaddorna drog upp med roten och konsumerade helt och hållet. Landsköldpaddors val av växtdelar beror ofta på mognadsgraden hos den individuella plantan, årstiden, nivån av fuktighet eller näringsämnen som är tillgängliga hos plantorna samt på den allmänna hälsan och robustheten hos den individuella plantan. Genom dessa metoder har vi utarbetat en lista på familjer (tabell 6 A) och arter (tabell 6 B) som används selektivt av landsköldpaddor över årstiderna. Några av dessa är mer vanliga eller begränsade till vissa delar av Florida men de flesta är funna runtom i staten. Se tabell 6 C för en lista på referenser som kan användas för att identifiera växtarter på vilka landsköldpaddor kan föda sig.
Följande tabell är ej översatt, men vetenskapliga namn finns.
TABELL 6A: Några vanliga växtfamiljer som används av landsköldpaddor som foder:
(Exempelmedlemmar av familjer i parenteser är för referens och innebär inte nödvändigtvis att landsköldpaddor äter dessa.)
Acanthus Family – Acanthaceae (twin flower, wild petunia)
Amaranth Family – Amaranthaceae (alligator weed, chaff flower, samphire, pigweed)
Aster Family – Compositae or Asteraceae (dandelions, daises, hawkweed, ragweed)
Borage Family – Boraginaceae (wild heliotrope, scorpiontail, puccoon, false gromwell)
Buckwheat Family – Polygonaceae (pigeon plum, sea grape, buckwheat, jointweed, wireweed,
smartweed, sheep sorrel, dock)
Cactus Family – Cactaceae (prickly pear, coastal opuntia)
Carpet Weed Family – Aizoaceae (carpet weed, sea purslane)
Coco Plum Family – Chrysobalanaceae (gopher apple, coco plum)
Goosefoot Family – Chenopodiaceae (lamb’s quarters, glasswort, Mexican tea)
Gourd Family – Cucurbitaceae (creeping cucumber, balsam apple)
Grape Family – Vitaceae (grapes, pepper vine, Virginia creeper)
Grass Family – Gramineae or Poaceae (woods grass, Bahia, Bermuda, orchardgrass)
Ebony Family – Ebenaceae (persimmon)
Evening Primrose Family – Onagraceae (gaura, water-primrose, seedbox, evening primrose)
Figwort Family – Scrophulariaceae (hedge-hyssop, blue hearts, toadflax, beard tongue,
seymeria, mullein, speedwell, aureolaria)
Heath Family – Ericaceae (huckleberry, blueberry, sparkleberry, fetterbush, tar flower)
Holly Family – Aquifoliaceae (gallberry)
Iris Family – Iridaceae (blue-eyed grass, ixia,
Logania Family – Loganiaceae (miterwort, rust weed)
Madder Family – Rubiaceae (buttonbush, snowberry, poor joe, buttonweed, beach creeper,
bedstraw, innocence, partridge berry, wild coffee, pusley, Mexican clover)
Mallow Family – Malvaceae (hibiscus, Indian mallow, sida)
Meadow Beauty Family – Melastomataceae (meadow beauty)
Milkweed Family – Asclepiadaceae (milkweeds)
Mint Family – Lamiaceae or Labiatae (dicerandra, mint, henbit, sage, pennyroyal, skullcap)
Morning Glory Family – Convolvulaceae (morning glories, bindweed, dichondra, stylisma)
Mustard Family – Cruciferae or Brassicaceae (cress, mustard, pepper grass, sea rocket, wild
radish, warea)
Nightshade Family – Solanaceae (peppers, tomatoes, Christmas berry, ground cherry,
nightshade, angel’s trumpet, potato, horse nettle)
Palm Family – Arecaceae (palmetto, scrub palmetto, saw palmetto)
Pea or Bean Family – Leguminosae or Fabaceae (indigo, ground nut, peanut, vetch, senna)
Pink Family – Caryophyllaceae (corn cockle, sandwort, chickweed, whitlow-wort, Drymaria)
Pineapple Family – Bromeliaceae (Spanish moss, airplant)
Pinweed Family – Cistaceae (rock rose, pinweed)
Plantain Family – Plantaginaceae (English plantain, common plantain)
Purslane Family – Portulacaceae ( purslane, rose moss, portulaca)
Rose Family – Rosaceae (rose, chokeberry, plum, peach haw, blackberry, dewberry,
strawberry, cinquefoil, cherry, apple)
Saltwort Family – Bataceae (saltwort)
Sedge Family – Cyperaceae (sedges, spikerush, fimbry, spikesedge, umbrella sedge)
Smilax Family – Smilacaceae (greenbrier, sarsaparilla
Spurge Family – Euphorbiaceae (3-seeded mercury, spurge, tread softly, croton, phyllanthus)
Sumac Family – Anacardiaceae (sumac, poison ivy, mango, Brazilian pepper)
Vervain Family – Verbenaceae (French mulberry, lantana, match-heads, verbena, porterweed)
Violet Family – Violaceae (violets)
Wood Sorrel Family – Oxalidaceae (wood sorrel)
Av alla studier som har gjorts om gofferlandsköldpadds-föda, så inkluderade de växter som konsumerades mest medlemmar ur familjerna: Gräsfamiljen, ärt- eller bönfamiljen, asterfamiljen, törelfamiljen (spurge), målla-familjen (goosefoot), järnörtfamiljen (vervain), amarantfamiljen, senapfamiljen (mustard), rosfamiljen, grapefamiljen, solanumfamiljen (nightshade), ljungfamiljen (heath) och sumakfamiljen.
De relativa mängderna av varierade växter från olika familjer som konsumeras varierar självklart med habitat och del av staten. Man kan notera att, med undantag av törel- och järnörtfamiljen så inkluderar de flesta av dessa familjer också många medlemmar som äts av människor (spannmål/gryn, ärtor, bönor, kål, senap, grönsaker, kokosgodsaker (coco plums), spenat, sallad, rädisa, björnbär, plommon, mango, potatis, tomat, blåbär etc.) Den relativa betydelsen av olika arter för födans kvalitet för goffersköldpaddor är svår att kvantifiera. Exempelvis så kan landsköldpaddan efter mängd (biomassa) huvudsakligen föda sig på gräs men när det gäller total hälsa, vid äggproduktion eller försök att bekämpa sjukdom eller under mognadsprocessen, kan landsköldpaddor behöva, kräva, specifika näringsämnen eller kombination av kemikalier tillhandahållna i små mängder av specifika örtartade växter vilka de letar upp. Ätandet av dessa växter brukar inte observeras förutom under de väldigt specifika tillfällena som nämndes ovan. Dessutom föder de sig på många groende, skottbildande (sprouting) arter, drar upp dem med rötter och allt så att identifieringen eller t o m observationen av födandet på dessa arter blir väldigt svår och uppskattningen av biomassan av dessa ickegräsarter som konsumeras blir t o m ännu svårare. Ändå är närvaron av dessa arter väldigt viktig för landsköldpaddornas hälsa när man planerar ett reservat eller förbereder en skötselplan för en tomt eller naturligt område.
Vår kunskap om den näringsmässiga eller kemiska sammansättningen hos varierade växtarter är mycket begränsad. Förutom för arter som äts av människor eller används för farmaceutiskt eller industriellt extraherande så är de enda övriga tillgängliga data om arter som används som foder åt boskap, får eller getter. Studier har gjorts på den specifika näringssammansättningen hos några växter som äts av den västliga goffersköldpaddan (western gopher tortoise) men inga ekonomiska medel har varit tillgängliga för att utföra dessa studier på våra goffersköldpadds-födoväxter.
Vid olika tider kan landsköldpaddor välja frukter, blad, stjälkar, blommor eller hela plantan med rötter och allt att konsumera. Vanligtvis tas frukter från marken eller från låga plantor. Låga blad eller skott från träd eller buskar kan ätas när plantan är ung. Landsköldpaddor kan helt enkelt gå över svaga plantor och slå ner dem för att komma åt de önskade delarna såsom blommor, frukter, skott eller frökapslar. Favoritdelar av plantan konsumeras av landsköldpaddor inkluderar de unga, späda skotten, nya blad, mogen frukt och nektarfyllda blommor. Goffersköldpaddor har observerats komma flera 100 meter (i siktlinjen) till ljusa gula eller djupt röda färger. De har också observerats äta kalksten, skal och ben, likaså att konsumera hela frökapseln av Australian pine (Casurina, barrträd), knapra på kattsvans (cattail) fröhuvuden, och mumsa på röda hibiscusblommor. De gör knappast någon åtskillnad mellan ätligheter i det vilda och i din trädgård så de går helhjärtat efter blommorna och bladen av många arter som är planterade i "fjärilsträdgårdar" eller "blomsterträdgårdar" liksom efter arter i din grönsaksträdgård.
Ibland kan följande av vissa individuella landsköldpaddor få dig att undra varför de verkar passera verkligt åtkomliga godsaker en dag och välja bladen av en viss planta att konsumera och sedan en annan dag frossa i de arter de passerat utan att äta för veckor sedan. Vi tror att detta beteende förklaras av sköldpaddans behov av bestämda, vissa näringsämnen och också av årstidsvariationen av kemikalier som finns i växternas olika delar. När plantor mognar och förändras från en tillväxtperiod till reproduktion förändras de relativa mängderna av varierade kemikalier i växters varierade delar. Landsköldpaddor verkar ha förmågan att upptäcka dessa förändringar och välja specifika delar vid specifika tidpunkter. Dessutom har några plantor som betats regelbundet visats sända oaptitliga, osmakliga kemikalier tillsammans med svampbekämpningsmedel och bakterier till de skadade delarna för att förhindra infektion och avskräcka ytterligare betande från växtätare. Några av de mest vanliga arterna man kan se ätas av goffersköldpaddor eller som du kan uppmuntra att bra goffersköldpaddsföda inkluderar:
Följande tabell är inte översatt, men de vetenskapliga namnen finns:
TABLE 6B Arter från de mest vanliga till de minst vanligt ätna familjerna:
1. Grass Family
Almost all species of low, broad leafed grasses (native
and introduced)
2. Aster Family
Asters (Aster spp.)
Spanish needles (Bidens pilosa)
Wild lettuce (Lactuca graminifolia)
Dandelion (Taraxacum officinale)
Florida dandelion or Green eyes (Berlandiera subacaulis)
Catsear dandelion (Hypochoeris radicata)
Beach Elder (Iva imbricata)
Marsh Elder (Iva frutescens)
Goldenrods (Solidago spp.)
Horseweed (Conyza canadensis)
Eupatorium (Eupatorium spp.)
Cudweed (Gnaphalium spp.)
Coastal Ragweed (Ambrosia hispida)
Ragweed (Ambrosia artemisiifolia)
Beach wormwood (Artemisia stelleriana)
Dwarf dandelion (Krigia virginica)
Hawkweed (Hieracium spp.)
3. Pea or Bean Family
Elliot’s Milk pea (Galactia elliottii) white flower
Milk pea (Galactia regularis) pink flower
Cowpea (Vigna luteola)
White Clover (Trifolium repens)
Marsilea Sandweed (Zornia bracteata)
Joint-vetch (Aeschynomene viscidula)
Milk vetch (Astragalus villosus)
Gopher weed (Baptisia perfoliata)
Butterfly pea (Centrosema virginianum)
Buckroot or wild pea (Psoralea canescens)
4. Spurge Family
Three-seeded mercury (Acalypha gracilens)
Beach spurge (Chamaesyce mesembrianthemifolium)
Beach croton (Croton punctatus)
Stinging nettle (Cnidoscolus stimulosus)
Phyllanthus (Phyllanthus spp.)
5. Goosefoot Family
Seabeach Orach (Atriplex pentandra)
Sea Blite (Suaeda linearis)
Lamb’s quarters (Chenopodium spp.)
6. Vervain Family
Wild sage or white lantana (Lantana involucrata)
Blue or Nettleleaf Porterweed (Stachytarpheta urticifolia)
Pink Porterweed (Stachytarpheta mutabilis)
Match heads or creeping Charlie (Phyla notoflora)
7. Amaranth Family
Chaff flower (Alternanthera flavescens)
Beach alternanthera (Alternanthera maritime)
Samphire (Philoxerus vermicularis)
8. Mustard Family
Peppergrass (Lepidium virginicum)
Wild radish (Raphanus raphanistrum)
Shepard’s purse (Capsella bursa-pastoris)
Sea rocket (Cakile edentula)
9. Rose Family
Blackberry (Rubus spp.)
Loquat (Eriobotrya japonica)
10. Grape Family
Virginia creeper (Parthenocissus quinquefolia)
Wild grape (Vitis spp.)
11. Nightshade Family
Ground Cherry (Physalis spp.)
12. Heath Family
Huckleberry (Gaylussacia spp.)
Blueberry (Vaccinium spp.)
13. Sumac Family
Poison Ivy (Toxicodendron radicans)
Brazilian pepper (Schinus terebinthifolius)
14. Madder Family
Mexican clover (Richardia brasiliensis)
Poor Joe (Diodia teres)
Diodia or Buttonweed (Diodia virginiana)
15. Borage Family
Scorpion tail (Heliotropium angiospermum)
16. Coco Plum Family
Gopher apple (Licania michauxii)
17. Mint Family
Heal-all (Prunella vulgaris)
Henbit (Lamium amplexicaule)
Betony (Stachys floridana)
18. Smilax Family
Greenbrier (Smilax spp.)
19. Plantain Family
Common plantain (Plantago major)
English plantain (Plantago lanceolata)
20. Cactus Family
Prickly pear cactus (Opuntia spp.)
21. Acanthus Family
Blue Twinflower (Dyschoriste oblongifolia)
22. Pink Family
Chickweed (Stellaria media)
Ormbunkar, mossor, clubmossor, svamp och lavar
Landsköldpaddor är också kända för att föda sig på en variation av ormbunkar. Alla kända ormbunksarter betraktas som ätliga för människor och är också lämpliga som landsköldpaddsföda. Landsköldpaddor väljer de mer suckulenta ormbunksbladen och de späda skotten eller kräklorna, biskopsstavarna (crosiers) betas också. De mest vanliga ätna arterna är de som normalt hittas i uppland (uplands) habitat eller längs våtmarksgränser med upplandshabitat inklusive bräken-ormbunken (skott, bracken fern), uppståndelsormbunken (resurrection fern) och kanelormbunken (cinnamon fern). I utvecklade områden har landsköldpaddor observerats äta Boston-ormbunkar. Förutom ormbunkar, är landsköldpaddor kända att inta en variation av lavar, clubmossor, mossor och svamp. Det är ibland svårt att säga om de avsiktligt intog vissa mossor, clubmossor eller lavar eller om de blev oavsiktligt intagna med annan föda vilken de tenderar att växa bland. Landsköldpaddor har observerats att avsiktligen ta tuggor av svampar inklusive för människan giftiga arter.
Identifiering av växter som äts av dina sköldpaddor kan ske genom att använda en variation av växtböcker. För de som vet hur man använder en botanisk nyckel är den bästa, rekommenderade källan Guide to the Vascular Plants of Florida by Richard P. Wunderlin, 1998, University Press of Florida. Några av böckerna som är lätta att använda för ickebotanister är listade i Tabell 6C nedan.
TABELL 6C Referenser för identifiering av landsköldpadds-foderväxtarter: 1. Austin, Daniel and Penelope Honychurch, 1993. Scrub Plant Guide: A Pocket Guide to the Common Plants of Southern Florida’s Scrub Community, Gumbo Limbo Nature Center of South Palm Beach 2. Austin, Daniel, Penelopy Honychurch, and Steve Bass, 1991. Coastal Dune Plants, Gumbo Limbo Nature Center of South Palm Beach County 3. Bell, C. Richie and Bryan J. Taylor 1982. Florida Wild Flowers and Roadside Plants. Laurel Hill Press, Chapel Hill, North Carolina 4. Duncan, Wilbur H. and Leonard E. Foote 1975. Wildflowers of the Southeastern United States. The University of Georgia Press, Athens 5. Duncan, Wilbur E. and Marion B. Duncan, 1987. Smithsonian Guide to Seaside Plants of the Gulf and Atlantic Coasts. Smithsonian, Washington, D.C. 6. Godfrey, Robert K. 1988. Trees, Shrubs, and Woody Vines of Northern Florida and Adjacent Georgia and Alabama. University of Georgia Press. Athens, Ga. 7. Hall, David W.1993. Illustrated Plants of Florida and the Coastal Plain. Maupin House, Gainesville, FL 8. IFAS, University of Florida, Weeds of Southern Turfgrasses 9. Mino, Marc C. and Maria Minno, Florida Butterfly Gardening, 1999, University Press of Florida 10. Nellis, David W., 1994, Seashore Plants of South Florida and the Caribbean, Pineapple Press, Sarasota, Florida 11. Nelson, Gil 1996. The Shrubs and Woody Vines of Florida. Pineapple Press, Sarasota, Fl. 12. Scurlock, J. Paul, 1987, Native Trees and Shrubs of the Florida Keys, Laurel Press, Inc. 13. Taylor, Walter Kingsley 1992. The Guide to Florida Wildflowers. Taylor Publishing Co, Dallas Tx. 14. Taylor, Walter Kingsley 1998. Florida Wildflowers in the Their Natural Communities. University Press of Florida 15. Turner, R.G. Junior, 1997, Botanica, Barnes and Noble, Inc. 16. Yarlett, Lewis L., 1996, Common Grasses of Florida and the Southeast, Florida Native Plant Society, Spring Hill Florida
---
Kommentarer av översättaren:
1) växelvarma
2) 1 feet är ca 30 cm
Översatt från Gopher Tortoise Conservation Initiative